Talangen att kontrollera tankarna

Recension på mitt föregående inlägg:
Jag övade som ett tok på läkemedelstenten igår, och kan idag, dagen efter 

konstatera att det var där mitt största orosmoment låg igår.
Prestationsångesten.
Prestationsångest är något jag faktiskt vill påstå att jagat mig sedan barndomsår.
I samband med min meltdown i lågstadiet, årskurs två, har jag känns enorm 

prestationsångest.
Nu på äldre dar har jag blivit bättre på att kontrollera den, men
giiiiiirl det är en lång väg kvar att gå.
Prestationsångesten visar sig hela tiden i de mest vardagliga sakerna:
allt från skoltent, mathandlas, relationer etc. påverkas av mitt tankesätt.
Jag kan nog ytterst sällan tycka att jag -kan,-duger.
Bättre dagar har jag absolut och nej jag är inte heller ständigt till hundra procent 

påverkad av stressen, men jag kan nog påstå att det är ofta.
Jag vill kunna hantera stressen, och jag Kan.
(tadaa jag sa att jag kan)

Konsten att kunna kontrollera mina tankar är svårt,
men oj vilken tillfredsställelse som uppstår när jag lyckas.
Ingen som känner mig skall tro- men oj, går hon och fake-ler hela dagarna?
-Nej det gör jag verkligen inte.
Jag vill påstå att av de hundra gångerna jag ler, skrattar så är det till nittionio gånger äkta.
Men en gång på hundra är det såklart lite teater från min sida.
Teater spelar vi alla, don't you even try to say something else.
Vi har ju alla sämre dagar, det är bara viktigt att inte låta de dåliga och negativa tankarna styra över sitt liv, tss lätt att säga.
Men det går.

Läkemedelstenten+förvirring angående ofullständigt schema var igår ett enormt orosmoment.
Men vet ni vad?- Allt löste sig.
Surprise surprise
Så nu i efterhand kan jag konstatera att jag själv borde ha gett mig själv en käftsmäll- skärp dej kvinna!

Men just igår var det så jag kände, och jag vet att det är helt okej.
 Idag, efter läkemedelstenten+möte med lärare, har tankarna vänt från 

att vara de mest negativa till positiva.
Har återigen bevisat att Jag kan, Jag duger.
Prestationsångesten har ett samband med dålig självkänsla.
Men ibland frågar jag mig om jag faktiskt har så dålig självkänsla-
och nej det har jag inte. Jag har en bra självkänsla men mina egna tankar förstör oftast för mig själv.
Dum jag är mot mig själv som kan tillåta mig att tycka att jag inte duger,
för jag vet att jag duger.