1 dec. 2015

Överkonsumtion av glögg

Glöggdejt med H ikväll, mys på hög nivå!
Myskväll med de närmsta gör susen för själen.
Full med ny energi och som rubriken avslöjar känner jag 
att glöggen bör produceras i större mängd för att den skall räcka till
alla glöggkvällar!
Julens godaste dryck, ingen jul utan glögg.

Kommer avsluta kvällen med bloggläsning och musik
och imorgon skall jag återigen sätta någon timme på skolarbeten, I can do this!



Första dagen i december

Idag har jag:
-Påbörjat en uppgift, 7 sidor med frågor så känner jag mig rätt kommer jag minst skriva dubbelt så långt.. Jag tycker det är väldigt roligt att skriva, speciellt om jag är intresserad av ämnet. Men när det kommer till lagar och att välja ut paragrafer att beskriva med egna ord är jag inte så road längre..
- Haft trettio minuters hemmaträning + en promenad med hundfan
-Läst bloggar och lyssnat på musik på lite för hög decibel

Igår läste jag mitt veckohoroskop, vilket jag gör nästan varje vecka/månad.
Tycker det är väldigt intressant.
Oftast tycker jag att det stämmer till 99 procent, men de gånger jag inte vill att de ska 
stämma så struntar jag i dem. T.ex. om det står att det kommer hända något hemskt, då tror jag inte på det för ingen vill ju att det ska hända något hemskt.
Men sålänge det är positiva saker, förklaringar till varför jag är som jag är just nu etc. tycker jag det är roande!
Anywaaay, horoskopet för denhär veckan passade in väldigt bra förra veckan också.
Oj vad jag har lätt (ovanligt lätt) till tårar nu just. Krävs inte mycket för att jag skall spruta tårar!
Känslomänniska som jag är, så anser jag väl att det är okej för mig att gråta, men ibland får man ju fundera om jag faktiskt gråter på grund av vad jag sett eller hört eller om det är någon underliggande
orsak inom mig som spökar.




Under morgonkaffet idag så satt jag och läste Året runt (Tant-varning)
De hade en artikel om Lena Linderholm som hade haft bröstcancer, elakartad sådan.
Hennes artikel var skriven före diagnostiseringen, under sjukdomsförloppet och operationen och nu 
livet efter.
Hon hade sådan härlig attityd till livet, optimist kallade hon även sig själv!
Speciellt hennes Levnadsmotto tog jag vara på.
Amen to that!



30 nov. 2015

Nära&Kära


































                  "Inget av hans barn har tid att fira jul – filmen som ger alla en tankeställare

Den här tyska reklamfilmen för matvarukedjan Edeka har på bara ett par dagar fått över fyra miljoner visningar på Youtube och spridits över hela världen. Även om man inte förstår tyska är budskapet enkelt – tänk på dina nära och kära så här i juletider. "-Aftonbladet



Cozy evening

Myskvällen i Kaitsor var en succé!
Händer alltför sällan att jag och E umgås nu för tiden, men det är så 
skönt att när vi väl träffas är det som om det var igår som vi träffades.
Vi varvar seriösa diskussioner med oseriösa diskussioner, och förlänger livet med 
skratt!
Glöggpaket uppdrucket och åt första hemmabakade pepparkakorna för iår!
Tacksam för en vän som E, samt hennes sambo T. Klockren trio är vi haha!


När jag kom hem spenderades lite tid framför tv med morsan&farsan, bästa päronen!
SverigeQuizen är ett program jag aldrig får nog av, sötaste och roligaste programledarna.

Annars då?
Nyheten jag slogs av idag var att under en gudstjänst i Maxmo hade en präst
krossat barnen genom att avslöja att Tomten inte finns... Suck mitt hjärta
Barnen var i den åldern när man Ska tro på tomten. Tomten är ju det bästa som finns som barn
och att ta den glädjen av barnen är oförlåteligt.
Visst kommer man som barn förr eller senare få veta sanningen, men under de första åren
skall man nog få tro på tomten!
Men visst, medmänniska nog är jag medveten om att hos alla hoppar grodor ur munnen..

Morgondagen är ännu ett mysterium, borde iallafall försöka ta tag i någon uppgift.
Hadeeeeéee

Lilla Juls-helgen

Helgen har swiiichat iväg, men en trevlig helg har det minsann varit!
Fredagen var jag på kvällen på bio med kusinerna C&V, sista delen av The Hungergames såg vi.
Filmen tyckte jag nog var bra och överlag gillar jag jättemycket hela konceptet och tycker alla filmer är sevärda!
Påtal om filmer så fick jag nyss reda på att under 2016 kommer J.K Rowling, regissören bakom
Harry Potter, släppa en film om Livet efter så att säga. Om jag förstått det rätt kommer filmen släppas i två delar och kommer handla om Harry Potter och hans barn. Väntar ivrigt!

Efter bion var jag till Socklot. Där var det födelsedagsfirande pågång och
badtunnan var igång.
Alarmet lagt på 0900 lördagmorgon och då var det jobbdags.
Under vintern har jag varit några helger vid en farm.
Min uppgift gör jag främst tillsammans med M och tja det känns mera som terapi som man får betalt för. Arbetsuppgiften är inte så krävande och vi har gott om tid för att prata och skoja under tiden.

Lördagskvällen spenderades i Socklot på hemmafest- Agerade chaufför, även om det nog sista slutligen inte blev så mycket kuskande.
Konstaterade igår att WAOW- Har varit nykter en helg!
Jaa kanske inte tycks vara så märkvärdigt för vissa men nog för mig.
Gemytlig kväll var det iallafall!

Nu har jag bestämt träff med E i Kaitsor.
Har inhandlat  glögg så blir en par koppar av den juliga drycken samt
diskussioner om allt mellan himmel och jord, myskväll med en saknad vän är vardagsglädje!



 Från helgens lillajuls-firande
Dagens Kengoroo

Ha en fortsatt trevlig måndag! 

26 nov. 2015

Talangen att kontrollera tankarna

Recension på mitt föregående inlägg:
Jag övade som ett tok på läkemedelstenten igår, och kan idag, dagen efter 
konstatera att det var där mitt största orosmoment låg igår.
Prestationsångesten.
Prestationsångest är något jag faktiskt vill påstå att jagat mig sedan barndomsår.
I samband med min meltdown i lågstadiet, årskurs två, har jag känns enorm 
prestationsångest.
Nu på äldre dar har jag blivit bättre på att kontrollera den, men
giiiiiirl det är en lång väg kvar att gå.
Prestationsångesten visar sig hela tiden i de mest vardagliga sakerna:
allt från skoltent, mathandlas, relationer etc. påverkas av mitt tankesätt.
Jag kan nog ytterst sällan tycka att jag -kan,-duger.
Bättre dagar har jag absolut och nej jag är inte heller ständigt till hundra procent 
påverkad av stressen, men jag kan nog påstå att det är ofta.
Jag vill kunna hantera stressen, och jag Kan.
(tadaa jag sa att jag kan)
Konsten att kunna kontrollera mina tankar är svårt,
men oj vilken tillfredsställelse som uppstår när jag lyckas.
Ingen som känner mig skall tro- men oj, går hon och fake-ler hela dagarna?
-Nej det gör jag verkligen inte.
Jag vill påstå att av de hundra gångerna jag ler, skrattar så är det till nittionio gånger äkta.
Men en gång på hundra är det såklart lite teater från min sida.
Teater spelar vi alla, don't you even try to say something else.
Vi har ju alla sämre dagar, det är bara viktigt att inte låta de dåliga och negativa tankarna styra över sitt liv, tss lätt att säga.
Men det går.

Läkemedelstenten+förvirring angående ofullständigt schema var igår ett enormt orosmoment.
Men vet ni vad?- Allt löste sig.
Surprise surprise
Så nu i efterhand kan jag konstatera att jag själv borde ha gett mig själv en käftsmäll- skärp dej kvinna!
Men just igår var det så jag kände, och jag vet att det är helt okej.
 Idag, efter läkemedelstenten+möte med lärare, har tankarna vänt från 

att vara de mest negativa till positiva.
Har återigen bevisat att Jag kan, Jag duger.
Prestationsångesten har ett samband med dålig självkänsla.
Men ibland frågar jag mig om jag faktiskt har så dålig självkänsla-
och nej det har jag inte. Jag har en bra självkänsla men mina egna tankar förstör oftast för mig själv.
Dum jag är mot mig själv som kan tillåta mig att tycka att jag inte duger,
för jag vet att jag duger.



25 nov. 2015

Måendet lika som mörka vädret

Den här dagen har varit riktigt omtumlande och finner hittills inte mycket positivt med dagen.
Negativa tankar;Positiv utsida, idag har jag spelat teater.

Jag har inte spelat teater med hela utstyrsel, inga inövade repliker, ingen scen
Jag har spelat teater metaforiskt sett.
Inövat leende, vänlighetsfraser och ridå för känslorna, där är min dag i ett nötskal.
Min prestationsångest är så bortgömd för andra, men hujeedamig vad den tär på mig.
Vädret har viss påverkan, stress har en påverkan och prestationsångest en inverkan.
I och med att jag är tillbaka i Vasa nu, eller varit i snart två månaders tid så innebär det en hel del att ta igen, vilket för tillfället är otroligt förvirrande, frustrerande och missförstånd uppstår här och där.
Jag har nu tydligen missat hela sex lektioner läkemedels, helt ovetande.
Mitt schema har varit ofullständigt vilket gör att alltihopa just nu känns omöjligt; kommer jag kunna komplettera eller kommer jag nu vara tvungen att ta kursen på nytt nästa höst?
Jag funderar om det är vettigt och sunt för mig att faktiskt försöka ta ikapp
åtta veckor på fyra veckor.
Jag vet ärligt talat inte om jag kommer klara detta.
Jag vill jag vill jag vill,
men samtidigt vet jag att jag kommer inte må bra psykiskt.

Vi pratade dessutom om döden och palliativ vård idag, vilket drog igång en hel del existensiella frågor och ja, döden kan jag tycka vara en befrielse men samtidigt är jag nog rädd för allt som har med döden att göra. Döden är ett svårt ämne att tala om, men så nödvändig att bearbeta och fundera kring.
                                                                     bilderna tagna från google


Påtal om prestationsångest så har jag läkemedelstent imorgon och just nu känns det
som sista droppen i bägaren.
Eller ska vi kanske säga sista droppen som redan landat i bägaren idag, som gjorde att bägaren rann över,
har jag redan fått utlopp för i form av gråtattack på soffan.
Jag känner mig så pass bra så jag vet att Nej Mikaela, skärp dig.
Jag ska skärpa mig efter att jag druckit en tekopp och ätit choklad.
Kanske då efter kan jag komma på vettigare tankar,
men hujeedamig vad jag bara just nu vill dra täcket över huvudet.

Dethär inlägget behövde jag just nu,
och jag kommer antagligen skratta åt mig själv nästa gång jag läser det,
men just nu känns allt svårt och tungt.